• Barcelona

    Barcelona 12:17 on 24 November, 2014 Permalink | Kommentera  

    Omgång 2 Barcelona 

    HOLA alla ksg:are, och icke ksg:are också för den delen, ifall ni skulle hittat hit på något vänster!

    Mitt namn är Moa, och jag är en sprallig estettrea som nu befinner mig i en lägenhet i Barcelona. Dagen började tidigt på Arlanda och ett 50 minuter försenat plan, kanske inte det mest ultimata sättet att börja praktiken på, menmen vi kom i alla fall iväg och mellanlandade därefter i München där hela truppen sprang -verkligen SPRANG, till nästa gate på mindre än 10 min och där märkte man verkligen hur grym konditionen är. Kanske hade behövt välja idrott som individuellt val trots allt.

    MEN trots alla bekymmer kom vi runt 18 fram till Barcelona där Manuel lika glad som alltid stod och välkomnade oss. Vi åkte buss och mötte upp våra värdfamiljer, åkte hem och åt middag och packade upp. Jag bor hemma hos en jättetrevlig värdmamma plus hennes lille perrito (som jag redan glömt namnet på) tillsammans med Amanda.


    Nej, nu har jag skrivit tillräckligt känner jag. Första riktiga dagen här imorgon, måste ju vara utvilad då vet ni.
    Ha det muy bien så hörs vi!
    /Moa

     
  • aix-en-provence

    Aix en Provence 11:47 on 21 November, 2014 Permalink | Kommentera  

    Dags att åka hem 

    Hej igen,

    Nu sitter jag här mitt i packröran och min hjärna går på högvarv i sitt försök att sammanfatta våra tre veckor i Aix en Provence. Fullproppat med nya upplevelser har det iallafall varit- både positiva och negativa. Trots att trots att perioden jag spenderat inte sett ut alls som jag förväntade mig innan, befinner jag nu mig på de sista timmarna som är kvar av resan och känner mig riktigt nöjd. Inte för att allt flytit på smärtfritt utan för att jag nu är många erfarenheter rikare än innan jag åkte hit. Att bo i värdfamilj och praktisera på en arbetsplats utomlands är två svåra saker i sig, men i kombination formas en upplevelse som är svår att beskriva innan man haft den. Samtidigt som man tar ett kliv in i vuxenlivet med jobb och självständighet bor man på ett ställe där det finns regler kring måltider och utegångstider. Det är en balansgång.

    De senaste dagarna har jag kastats mellan vilja att stanna kvar och stark hemlängtan, till bekväma Sverige och allt man känner till. Det jag skulle vilja plocka med mig i resväskan är klimatet och vädret och det faktum att jag praktiskt taget varit pluggfri i tre veckor. Att inte börja förr än kl 13 varje dag med praktik är självklart något jag kommer sakna. Men på något sätt ska det ändå bli skönt att komma tillbaka till vanliga vardagsrutiner- det är kanske då man verkligen inser vad man varit med om och märker skillnad.

    Till sist vill jag tacka alla i gruppen jag åkt med för att ha gjort denna resa så minnesvärd som den blev.  Jag har svårt att tänka mig ett bättre gäng där alla trots olikheter kan komma överens och på bästa och roligaste sätt spendera hela tre veckor tillsammans. Önskar jag hade en gruppbild att klistra in men det är väl förhoppningsvis tanken som räknas.

    Hoppas att ni som åker andra perioden eller om ett eller två år får det riktigt bra!

    Au revoir och á bientot och så vidare,

    Johanna

     
  • Barcelona

    Barcelona 08:08 on 20 November, 2014 Permalink | Kommentera  

    20 november- part 2 

    Sista dagen i Barcelona är snart avklarad. Resan som vi sett fram emot i mer än 2 år, är över på vad som känns som 2 dagar. Med facit i hand kan jag ge några tips och saker att tänka på till alla som ska göra samma resa som jag precis har gjort.
    -Gör allt du vill göra, även saker du kanske inte vill då det kan visa sig bli mycket roligare än förväntat.
    -Kommunicera med familjen angående mat, vanor osv så fort som möjligt.
    -Språket är vår största vän och fiende. Missförstånd uppkommer mellan världfamiljen och dig som student. I spanskan finns det precis som i andra språk, fraser och uttryck som inte är bokstavligen menat. Oftas vill båda parter väl, men ibland brister det i kommunikationen.
    -Även kommunikationen mellan kompisar är svår, då sms och samtal inte fungerar som vanligt.
    -Googla upp ”nasty mondays” och ”razzmatazz” och gå dit.
    -Våga lev som en spanjor, ät middag sent, (gör allt sent, kom alltid lite sent), ät deras mat (kan dock rekommendera att säga till världfamiljen att i Sverige är vi inte vana att trycka i oss en baguette om dagen).
    - Ta er ifrån staden, Barcelona är så mycket mer än bara las ramblas.
    -Prata med nya människor.
    -Ät lomo, ensaladilla rusa och Manchego.
    Jag kan fortsätta i en evighet, men då blir det min resa ni gör. Gör det ni själva tycker är kul, vill ingen annan följa med. Dra iväg själv!
    /Leonie
     
  • Barcelona

    Barcelona 12:25 on 20 November, 2014 Permalink | Kommentera  

    20 november 

    Igår skulle jag till labyrintparen här i Barcelona. Eftersom det är en turistattraktion tänkte jag att det säkert finns skyltar att följa från tunnelbanan. Men när jag kom dit hitta jag ingen att fråga och inga skyltar att läsa. Men så såg jag ett att det låt några berg i närheten. Så jag tänkte lite naivt att dem ska jag upp för. Efter 2h av försök till att komma upp, på både bilvägar och stigar var jag uppe. Väl uppe var det jättefint och kan rekommendera alla att gå upp. Det var inte lika turistexploaterat som många andra av bergen. Dock kommer jag inte ihåg vad det hette, men om man åker till via Julia, på L4 gula linjen och går uppåt så hittar man det nog. Det är ju trots allt äventyret dit som är halva grejen.

    /Leonie

     
  • Dusseldorf

    Düsseldorf 01:58 on 18 November, 2014 Permalink | Kommentera  

    Jag av alla människor ? 

    Shoo gräbs o gärriz

    Yes, de klart de Neliz som skriver ett inlägg nu

    Alltså, jag och Hanna har kollat igenom de tidigare inläggen (från förra året yani) och ba ”shit va lite de skrivit?” och nu så ba…. lol
    Det är bara så mycket som händer hela tiden, vi går hemifrån typ 8-9 och är inte tillbaka fören 7-8 på kvällen och då är vi för utmattade för att göra något annat än att ligga och sega efter ett ansträngt samtal vid matbordet med vår (btw fantastiska) värdfamilj. Speciellt när min praktikplats verkligen inte är för mig för att det går ut på att gå runt och fota andra praktikplatser.

    Jag praktiserar hos IS Düsseldorf, och jag måste säga att dom är sjukt snälla och förstående och det är inte de eller deras verksamhet jag inte trivs med, det är det faktum att jag av alla människor måste hitta runt i andra områden och fota en massa människor. Ni som inte känner mig, let me put it this way – Efter att ha gått på Kungstensgymnasiet i två år så gick jag vilse påväg till skolan förra terminen. Ja, så dåligt är mitt lokalsinne.

    Den första jag fotade var en kille på nåt labb (enormt btw) och det ligger i Krefeld Diessem, typ 20 min bort från stan med S-Bahn, och jag var där en halvtimma tidig så att jag hittar fram. Det slutade med att jag gick åt motsatta håll i 1 timma. Tack och lov så letade killen jag skulle fota upp mig och det enda kravet var att jag skulle gå samma väg tillbaka till stationen, men såklart så går jag då ännu längre bort (lol) och han hittade tillslut mig :’) asså… utan GPS så klarar jag inte av mig #farföringeninternetgratistyskland

    Detta har dödat mig i två veckor, och jag har nu blivit sjuk och är hemma idag. Hoppas dock på att må bättre mot kvällen eftersom att Nico fyller år och hallå vi måste ju fira (tat lungt KSG, vi är tillbaka innan 23:00).

    En sak som jag verkligen älskar med att vara i Tyskland är att man kan lyssna på pinsam svensk musik påväg till jobbet utan att sänka till lägsta volym (typ Alla som inte dansar………säg inte till mig att ni inte blir hayp av den för jag gillar inte lögner) (stavas det lögner? fan va konstigt det ser ut?)

    Okej, nu har jag skrivit så de räcker.
    Syns på måndag (börjar 8:30 varför börjar jag 8:30 Melinda cmoooon)

    Tschüss :*

     
c
compose new post
j
next post/next comment
k
previous post/previous comment
r
reply
e
edit
o
show/hide comments
t
go to top
l
go to login
h
show/hide help
esc
cancel