Uppdateringar i december, 2010

  • Barcelona

    Barcelona 06:54 on 20 December, 2010 Permalink | Kommentera  

    Om och men 

    Efter mycket om och men är vi föredetta tillfälliga Barcelonianer hemma på svensk mark.

    Det var planerat att flygplanet skulle lyfta från Gironas flygplats klockan 19.20. Detta försenades till 20.20, vilket senare blev ytterligare en halvtimme. Men när vi närmade oss Skavsta blev det osäkert om vi skulle kunna landa på grund av all snö. Vi cirkulerade där en stund och fick veta att vi skulle kunna landa. Så fick vi inte det ;PppPp ! Istället skulle vi flyga till Norrköping. Väl nere på Nörrköpisk mark var vi ett trettiotal strandade KSGare. Vi ringde delar av vår kära lärarkår som vi hoppades kunna komma till undsättning, eller åtminstone få  lite medlidande. Men icke sa nicke. Det kändes lite som en pärs att vår connection till KSG var avstängd och att vi var strandade i Norrköping medan rektor Pärran förmodligen glassade på en Karibisk strand. Men no panic no Titanic som Manuel skulle uttrycka det. Efter en alldeles för lång stund kom ett antal bussar som skulle köra oss till Stockholm. Vi var framme vid City Terminalen vid fyrasnåret. Ett trött gäng som var glada att äntligen vara hemma – efter mycket om och men.

     
  • Barcelona

    Barcelona 08:32 on 18 December, 2010 Permalink | Kommentera  

    Om precis ett dygn sitter vi KSGare pâ ett lyxigt RyanAir-plan pâ väg hem frân Barcelona. Lite konstig känsla. 

    Sista dagen innan hemresan har tillbringats  i Park Güell. Ytterst trevligt med kakkalas uppe pà utkiksplatsen. Där träffade vi pà en amerikansk turist, som verkade lite vilsen bland alla Barcelonas kyrkor. Han frâgade hur man tar sig till Sagrada Familia (med sâ amerikansk brytning som man sâ fördomsfullt kan tänka sig) och pekade upp mot Tibidabo.

    Det är inte lätt när det är svârt.

     
  • aix-en-provence

    Aix en Provence 05:09 on 18 December, 2010 Permalink | Kommentera  

    Le dernier 

    Idag inhandlade jag de sista julklapparna.
    Idag var den sista dagen vi spenderade i Aix-en-Provence.
    Ikväll äter vi en sista måltid tillsammans på restaurang och tänker över det faktum att vi överlevt tre veckor här i Frankrike, landet som inte pratar engelska.

    Det här är nog mitt sista inlägg också för den delen.

    Det är lite halvstökigt i mitt rum för tillfället. Presentpåsar trängs med min stora resväska där jag lite smått börjat packa ner mitt franska jag till tonerna av Ray Charles under dagen. Jag har ändå fått relativt mycket uträttat idag, trots att jag varit lite halvskakis efter två dagars matförgiftning! Bortsett från att jag inhandlat mina sista julklappar på Béchard (kände att det behövdes lite extra klirr i kassan hos den redan svinrika ägarinnan) har jag dessutom vandrat runt i trädgården utanför Cezannes Ateljé och besökt den. Det var oerhört mycket fina saker, men jag gillade trädgården mest. Det fanns säkert femton små olika dungar och gläntor i ett virrvarr av träd och grenar, och allt var så fridfullt och fint. På vägen ner till mitt hus, som ligger granne med ateljén, stannade jag upp och såg ut över hela Aix-en-Provence och bort mot bergen. Det var nästan lika vackert som Notre Dame de la Garde i Marseille.

    Det känns lite vemodigt att vi lämnar den här staden imorgon. När jag var på Béchard idag sa mina arbetsledare nästan argt: ”Du måste komma tillbaka!” och det vill jag verkligen. Men samtidigt är det alldeles lagom att ha spenderat tre veckor här. Jag är lite mätt på staden, jag kan mina gator och har blivit lite bekväm av mig här. Det känns skönt att komma hem till Sverige. Med snökaos, kallaste vintern på tusen år och allt vad det innebär.

    Med dessa ord tackar jag för mig och hoppas ni har varit nöjda med min insats till denna fantastiska blogg! Jag vill uppmana nästkommande praktikanter att njuta av den här tiden ni får i Aix. Det är helt fantastiskt. Och så vill jag självklart tacka vår skola, Kungstensgymnasiet, och alla inblandade som gjort resan möjlig! Tack för att vi fick den här chansen att åka, det har varit ett äventyr från dag ett, och jag tror inte ni förstår riktigt hur bra det faktiskt blev.

    /Emelie Svensson

     
  • Barcelona

    Barcelona 09:36 on 16 December, 2010 Permalink | Kommentera  

    Nya kontakter och fest 

    Da var det slut pa praktiken har i Spanien. Sista dagen tillbringades med ett konstant ”¿tiene Iphone cuatro?”. Min chef vill verkligen ha en Iphone 4. 2 Iphone 3 blir inte en Iphone 6 enligt honom.

    Pratade lite med min chef och frågade om de behövde en översättare till deras sida i framtiden och han sa att det skulle behövas och att jag kunde få en trevlig summa med det hela. Så där har ni det gott folk. Det är bara att fråga och så kanske man får ett extra jobb!

    Nu sitter jag här och lyssnar på Kylie Minogue. Nej, det ar inte mitt musik val… Det är nämligen min värdpappas, han ska ut och festa ikväll med jobbet.

    Men det blir även fest för oss svenskar också. Det är knytkalas på g borta på en ställe som heter Drugstore. Nej, det är inte något fränt haschhäng doppat i LSD. Det ska nämnligen vara en fest för alla svenskar som går på IS-skolan om jag har förstått rätt.

    Men nu ska man nog börja röra på sig!

    ¡Hasta luego!

    -Kris

     
  • aix-en-provence

    Aix en Provence 06:11 on 16 December, 2010 Permalink | Kommentera  

    På riktigt?! 

    Har det redan gått tre veckor?
    Ungefär så känner jag. De här tre veckorna har gått hur fort som helst. Jag har inte ens hunnit landa ordentligt och fått hemlängtan. Det känns som om jag mestadels bara hängt med strömmen och inte riktigt förstått att vi är i ett annat land, vi är långt hemifrån och inte i Uppsala så det finns ingen chans att åka hem på någon timme för att pussa och krama på familjen, ingen här pratar samma språk som du och det finns få som pratar engelska vilket gör att du behöver tvinga fram de små språkkunskaper du har långt bak i huvudet och helt och hållet förlita dig på dessa. Dessa saker har inte hunnit sjunka in ännu. Och snart är vi hemma igen.

    Igår drabbades jag av matförgiftning, vilket gav en viss hemlängtan till viss del, det är aldrig kul att vara sjuk borta. Men idag mådde jag toppen och älskade livet i Aix. Samtidigt känner jag nog att tre veckor har varit väldigt lagom, i och med att språket har fått den tid det behövde för att komma någorlunda naturligt, och just för att jag inte har fått någon grövre hemlängtan. Men det har gått väldigt väldigt fort. Imorgon är min sista dag på praktikplatsen, inte bara min utan allas sista dag på praktikplatserna. Det är helt galet. Allt är galet. Nu lämnar vi vår/höstväder och återvänder till bitande kyla och snöstorm.. snart får vi titta på nyheter med språk vi förstår, och vi kommer inte längre gå in i en vägg av crêpesdoft utan snarare kanelbullar från pressbyrån om vi råkar passera en sådan. Nu kan man inte längre snacka skit om personer som står precis framför en utan att personen i fråga förstår vad man säger. Så mycket fördelar som försvinner, men oh så många vi får med oss hem också. Det är ju inte alla som kan säga att de överlevt tre veckor i ett främmande land och försökt leva ett normalt liv och inte turistat konstant under tiden..

    /Emelie

     
c
compose new post
j
next post/next comment
k
previous post/previous comment
r
reply
e
edit
o
show/hide comments
t
go to top
l
go to login
h
show/hide help
esc
cancel